med tunga makt och hårda slagträn
slår dom dig i sank
stjäl ditt hopp din utopi
och din tro på männsikan
som om slutet är ett framsteg
som om slutet är ett framsteg

dom krossar dig utplånar dig
i konformismens namn
ett paradis för dumheten
ett helvetes ingenstans

när jorden snurrar snabbt förbi
har du förbrukat din tid
ensam i ett hav av folk
som spårlöst gick förbi
besatta av sina framsteg
besatta av ensamhet