æver blodsdrÄnkta vidder kala
Glimrande land, bered min vÄg af sorg
KÄra smÄrta, lÅt min sjÄl till dig dala
LÅngt dÄr borta, jag skymtar dÆdens borg

MÆrker! I mitt hjÄrta, trÄd fram!
DrÄnk mig i din sorg, svep ditt kalla tÄcke Æver mig
Sakta, djupare jag sjunka
BÄgare fylls med blod, natten mig tar

MÆrker! I denna eviga natt
Sveper som dimma, Æver forna fÆrglÆmda tider
LÄngtan, fÆrde mig hit
DÆden fryser min kropp, mina Ægon svartnar

Jag faller djupare och djupare
En kall hand mig till slut gripa
Inget liv berÆr mig, inget ljus mig nÅr
I det glimrande mÆrkrets djup