Den skymningsröda dimma
I trollberg och skog
I älvakungens timma
I trollberg och skog
Någon klampar i bäckarnas brus
Med törsten av gravölets rus
Där lömska göler glimma
Som villjarna tog

I åsmark lystet ströver
I trollberg och skog
Han som ditt liv föröver
I trollberg och skog
Sedan istid sig vintern har dröjt
Från benpipa utskuren flöjt
Hörs toner som bedövar
Som modfälld lamslog

I den strålfångsfalnande himmelsglöd
Vedergällningens stämma nöd
Själlös vrede som bringar nöd
Fruktas utav heden
Martallskuggans sändebud
Svept i den ljudfyllda nattens skrud
Stjärnhimlen är hans kylande brud
Och de vigs när kvällning vidtar

Makt i starka nävar
I trollberg och skog
Men inför gud han bävar
I trollberg och skog
Klockans klang i korsmannens spår
Han drömmer om hedninska år
Mot ödemark han strävar
När kyrklockan slog

Den dagabräcktning vaga
I trollberg och skog
De första strålar svaga
I trollberg och skog
Med vandringsstav i furstiga nord
Som skall skådas och ej kläs i ord
Förtäljts har mången saga
Från trollberg och skog