Mitt kreativa kaos ströps av utsidans
Formaterade och begränsade mönster
Och låste genius till en plats på insidan
Bakom samhällets gallerfönster

Min sinnliga rörelsemängd
Blev en passiv deltagare i ett spel
Metodisk stöpt i smutsens ängd
Där girighetens massa är källans största del

Så, galenskapen blev mitt vapen
Från statik till dynamik
Ett kraftmoment med psykiska instrument
För att bli fri från fördärvets slaveri

Ty, mekanisk är själen
Om inspirationens brunnar sinar
Och anden blir likt trälen
En potential som bryts ned och förtvinar

Mekanisk är själen
Om livscykeln skapas av andras stilistik
Den söndrar de inre kärlen
Med koordinerad taktik

Jag blev förmanad och förmenad
Av ett strikt system förstenad

I mental svärta och djupt konfys
Ett hjärta som vägde tungt som bly
Men genom galenskapens elektrolys
Fann jag åter landskapen vidgas och gry