nu släckas tusen människoliv
på jordens mörka rund
och tusen tårar trillar ner
på himlens djupblå grund

du stjärna över stockholmshem
låt ditt kalla sken
få lysa över dom som ej
har nånstan att bo

i varje hjärta armt och mörkt
blir ensamheten störst
när överflödet väller ut
i signad juletid

och över stad och land ikväll
ett stilla stålblå sken
lyser upp vårt vardagsrum
med kalle piff och puff