Rättigheten till ett liv,
poet Ho Chi Minh,
når oss ända från Vietnam
och gäller för envar.
Inte rår någon kanon
på risfältets mjuka skinn
eller rätten till ett eget liv.

Indokina, det är där
långt över många hav.
Dom vill spränga blommorna
med växtgifter och napalm.
Månen är en explosion
som uppsamlar varje vrål.
Ja, om rätten till ett eget liv.

Ho Chi Minh, hör denna sång,
den är gjord av renaste eld.
Duvan ibland duvorna.
Olivträdens oliv.
En kätting, ett segervrål,
en kjol och en bambuhatt.
Ja, och rätten till ett eget liv!